Utgångspunkten för den här uppsatsen är att undersöka om kvinnor i Irakiska Kurdistan och de palestinska områdena känner sig mer jämställda med män eller inte efter att demokratiseringsprocessen påbörjats. Undersökningen utgår ifrån teorier kring erkännande av Nancy Fraser och en studie av Tina Sideris för att studera på vilket sätt kvinnor i respektive område upplever sig erkända eller inte i den sociokulturella (privat sfären) och i den offentliga sfären. De resultat som framkommer är att det är svårare att bli erkänd i den sociokulturella sfären jämfört med den offentliga sfären. Resultaten är i stort sett desamma för båda områdena med skillnaden att Irakiska Kurdistan har kommit längre när det gäller det offentliga erkännandet än vad de palestinska områdena har gjort. Därtill spelar religionen en större roll i den offentliga sfären i de palestinska områdena jämfört med Irakiska Kurdistan.

Syftet med denna studie är att undersöka kvinnors politiska deltagande i Irakiska Kurdistan. utifrån syftet undersökt sex frågeställningar: Hur stor andel av kvinnorna i Irakiska Kurdistan röstade i förra valet, är medlemmar i ett politiskt parti, arbetar i ett politiskt parti, har kontaktat en politiker eller deltagit i en manifestation, vad kvinnor själva anser vara vilka faktorer som hindrar deras politiska deltagande samt om det finns ett samband mellan utbildning och kvinnors politiska deltagande. En enkätundersökning genomfördes i Irakiska Kurdistan. Arbil, Dohuk och slemaniya, sammanlagt mottogs 200 enkäter. Resultaten visar att det politiska deltagande är högt bland de undersökta kvinnorna i alla deltagandeformerna.

Tidigare forskning har visat att mediesituationen i Kurdistan är komplex och att medierna är politiserade. Syftet med denna studie är att belysa journalisters syn på deras yttrandefrihet i Kurdistan. Studien fokuserar på verksamma journalisters tankar kring yttrandefrihet, relationen med makthavare och tillgången till information.Kvalitativa forskningsintervjuer har tillämpats, med åtta yrkesverksamma kurdiska journalister bosatta i Kurdistan.Slutsatsen visar en komplexitet som är svår att synliggöra om man inte har förkunskaper i kurdisk politik och historia. Ramarna för yttrandefrihet skiljde sig helt från ramar som vi i västvärlden är vana vid. De åtta journalister som deltog i min studie hade varierande åsikter om yttrandefrihet..

The aim of this political scientist paper is to describe and analyze the quasi state Iraqi Kurdistan 1992-2006 using the theory of Kolstö about how and why quasi states develops and the theory of Pegg regarding how the international society deal with quasi states. A qualitative case method is used. In the study the two theories are combined. Iraqi Kurdistan is used as a case to study to confirm Kolstö?s and Pegg?s theories.

The purpose of this thesis is to investigate the democratization process in Kurdistan on the basis of consolidation democracy with focus on arenas defined by Linz and Stepan (1997), namely economic, political, legal, civil society and arenas of state bureaucracy. Furthermore, I intend to explain Kurdistan?s road toward democratization in Kurdistan from 1991 until today, with a focus on the years 2003-2012. The main results are that Kurdistan has developed conditions that support a future consolidation of democracy. However, there are weaknesses in the economic situation, rule of law and the arena of bureaucracy.

The purpose of this thesis is to investigate the democratization process in Kurdistan on the basis of consolidation democracy with focus on arenas defined by Linz and Stepan (1997), namely economic, political, legal, civil society and arenas of state bureaucracy. Furthermore, I intend to explain Kurdistan?s road toward democratization in Kurdistan from 1991 until today, with a focus on the years 2003-2012. The main results are that Kurdistan has developed conditions that support a future consolidation of democracy. However, there are weaknesses in the economic situation, rule of law and the arena of bureaucracy.

The purpose of this thesis is to investigate the democratization process in Kurdistan on the basis of consolidation democracy with focus on arenas defined by Linz and Stepan (1997), namely economic, political, legal, civil society and arenas of state bureaucracy. Furthermore, I intend to explain Kurdistan?s road toward democratization in Kurdistan from 1991 until today, with a focus on the years 2003-2012. The main results are that Kurdistan has developed conditions that support a future consolidation of democracy. However, there are weaknesses in the economic situation, rule of law and the arena of bureaucracy.

The purpose of this thesis is to investigate the democratization process in Kurdistan on the basis of consolidation democracy with focus on arenas defined by Linz and Stepan (1997), namely economic, political, legal, civil society and arenas of state bureaucracy. Furthermore, I intend to explain Kurdistan?s road toward democratization in Kurdistan from 1991 until today, with a focus on the years 2003-2012. The main results are that Kurdistan has developed conditions that support a future consolidation of democracy. However, there are weaknesses in the economic situation, rule of law and the arena of bureaucracy.

The purpose of this thesis is to investigate the democratization process in Kurdistan on the basis of consolidation democracy with focus on arenas defined by Linz and Stepan (1997), namely economic, political, legal, civil society and arenas of state bureaucracy. Furthermore, I intend to explain Kurdistan?s road toward democratization in Kurdistan from 1991 until today, with a focus on the years 2003-2012. The main results are that Kurdistan has developed conditions that support a future consolidation of democracy. However, there are weaknesses in the economic situation, rule of law and the arena of bureaucracy.

Alliansbildningsbeteende är ett viktigt och intressant ämne inom internationell politik och i internationella relationer.  Enligt den traditionella maktbalansteorin allierar sig stater med andra stater för att balansera mot externa hot. I Steven R. Davids ?omnibalancing-teori? hävdas däremot att statsledare i tredjevärlden allierar sig med stater för att bekämpa interna hot. I föreliggande examensarbete, som är en fallstudie, är ambitionen att visa att turkiska republikens relation med Kurdistanregionen i Irak är ett fall av ?omnibalancering? såtillvida att Turkiet därigenom söker hålla den kurdiska rörelsen på hemmaplan i schack.

Migranternas självidentitet förändras och omkonstrueras när de flyttar till ett nytt land. I denna kvalitativa studie ligger fokus på identitetskapande och förändringar hos irakiska invandrare i Sverige. Uppsatsen belyser de följande frågeställningarna utifrån socialpsykologiska teorier om självidentitet och förändringar: Vilken roll spelar sökande av arbete för migranternas identitetsskapande? Vilken roll spelar inlärning av ett nytt språk för identitetsförändringar och vilken inverkan har sociala nätverk med egna landsmän på irakiernas identitetsskapande och integrationsupplevelse? Uppsatsen bygger på semistrukturella intervjuer med 6 irakiska flyktingar bosatta i Sverige sedan 5-8 år tillbaka. Slutsatser dras om att irakierna har skapat en ny identitet som är bikulturell, dvs.

Syfte: Det övergripande syftet är att genom en fallstudie undersöka huruvida irakiska föräldrar är engagerade och delaktiga på en svensk grundskola. Ett annat syfte är att undersöka i vilken utsträckning en grupp av irakiska föräldrar, som har barn i inlärningssvårigheter engagerar sig i samarbetet med skolan.FrågeställningarHur arbetar hem och skola för att kunna signalera samma budskap till barnet/eleven?Hur arbetar hem och skola för att utveckla en ömsesidig respekt, tillit och ett förtroende mellan det mångkulturella hemmet och skolan?Metod: En kvalitativ metod i form av intervjuer som är induktiv, vilket innebär att den fokuserar på process, förståelse och tolkning. Alla personer citeras som informanter.Fem djupintervjuer med arabisk- och svensktalande irakiska föräldrar. En intervju med en nu vuxen elev i inlärningssvårigheter som gått i skola både i Irak och i Sverige.Resultat: Samtliga informanter har mycket positivt att säga om den svenska skolan men även om den irakiska.

Denna uppsats behandlar etniska relationer i Norra Irak eller Irakiska Kurdistan. Syftet är att studera invånarnas syn på etniska relationer i Erbil och Kirkuk. Tidigare forskningar, som gjorts i västvärlden, har visat att interetniska relationer påverkar attityder och beteenden. Tidigare forskningar har även visat att det finns skillnad i attityd till interetniska relationer beroende på individers etniska tillhörighet, kön, ålder, utbildning, etcetera. Uppsatsens huvudfråga är hur är de etniska relationerna i Norra Irak/Kurdistan, vilka attityd har respondenterna till varandra och vad påverkar attityder till interetniska relationerna?  Den teoretiska bakgrunden för undersökningen är nätverksteorier, teorierna om socialt kapital och kontakthypotesen som betonar kontakter, relationer och dess effekt på etniska relationer.

Byggtraditionerna världen över skiljer sig starkt ifrån varandra, och ofta speglar materialtillgångarna på platsen hur man väljer att konstruera sina byggnader. Så är även fallet i större delen av mellanöstern där man nästan helt och hållet bygger sina hus i betong. Detta har blivit ett problem då betonghus kräver stora resurser för uppvärmning och nedkylning. För att förändra detta krävs enkla lösningar som människorna på plats kan ta åt sig av och börja tillämpa. Syftet med denna studie har därför varit att undersöka skillnader i energiförbrukning för villor i Kurdistan där man gör enkla tillägg i betongkonstruktionerna, alternativt byter ut betongen helt.

It is widely recognized that the town of Södertälje, a small Swedish town of 85 000 inhabitants, has alone received more war refugees from Iraq than the US and Canada have put together. Whilst writing this thesis had nearly 6000 Iraqi refugees sought their way to Södertälje since the US invasion in Iraq 2003.Nevertheless, life is not what the media and the government retail. Six of these Iraqi refugees who resided in Södertälje share their life stories in the following thesis. They discuss their escape from Iraq and the difficulties of living in the segregated parts of Södertälje where they solely speak Arabic and Assyrian, whilst learning Swedish at sfi (Svenska för invandrare, Swedish for immigrants). Another distress is related to the unsecure future in Sweden waiting ahead.      The aim of this thesis is to engage in, and highlight the studies of six sfi-students in their endeavor to learn Swedish, whilst struggling through Swedish bureaucracy and experiencing despair due to their situation and uncertain future.       .